Jag har kommit in i en liten poesiperiod för tillfället och har E.E. Cummings 95 poems på nattduksbordet. Jag gillar hans sätt att leka med ord och bokstäver trots att man kan få lite huvudbry av några dikter då de till utseendet är lite klurigt skrivna.
Poesi är nog den enda litteratur som faktiskt kan bli bättre på filmduken än när man läser den själv. Den blir mer levande när man får höra den uppläst av en person med mycket inlevelse och känsla. Något som många skådespelare lyckas med.
Tre av mina favoritfilmer som skildrar poeters liv och där man får höra lite av deras poesi uppläst är de tre som syns på bild till höger;
Sylvia (Sylvia Plath), Bright Star (John Keats) och The Edge of Love(Dylan Thomas)
en sak de tre personerna har gemensamt är att de levde korta, tragiska liv, något som många poeter verkar ha gemensamt. Det kanske är så att den finaste poesin finns i det dystra och mörka hos människan?
Jag tar gärna emot förslag på andra filmer som skildrar poeters liv, finns säkert en hel del bra jag missat.
Jag läste förresten att det ska spelas in en film baserad på Miltons Paradise Lost, enligt Imdb ska det vara en "action-heavy" film vilket kanske inte låter särskilt lockande men det får väl tiden utvisa. Den ska i alla fall ha premiär nästa år.
Jag avslutar inlägget med att tipsa om en playlist på spotify där man kan få höra lite olika uppläsningar av gamla diktare. Dock är kvalitén väldigt ojämn.
Tipsar även om en mer grafisk dikt från en känd samisk diktare som jag själv lyssnade på när jag skrev detta inlägget.Den är gjord av Nils-Aslak Valkeapää, och du hittar den här:
Det också finns en liten sammanfattning om vad den handlar om plus en ordlista som förklarar vad alla orden betyder. Jag skulle rekommendera att man läser ordlistan då den ger en en större förståelse och dikten mer djup.
