Läst: Yoko Ogawa, Hotel Iris

Efter att ha läst Ogawas The Professor + The Housekeeper trodde jag att jag visste hur denna författare skulle fungera, men ack så fel jag hade. Hotel Iris är en fruktansvärd bok att läsa vad gäller själva handlingen, språkligt är den helt ok. Dock är det svårt att få någon bra bild av språket då handlingen är så brutal så att man blir illa till mods. Jag har svårt att se ett känslotillstånd som skulle underlätta läsningen av boken. Med det sagt bör jag kanske återge handlingen i Hotel Iris för att visa på vad det är som gör boken till en helt annan läsupplevelse än tidigare nämnda titel av Ogawa.

Boken utspelar sig i en liten kuststad där sjuttonåriga Mari och hennes mamma sköter om ett litet hotell. en kväll kommer en herre och hyr ett rum till sig och en kvinna som visar sig vara en prostituerad. Senare samma kväll kommer kvinnan utrusandes ur rummet och skriker glåpord till mannen, som reagerar likgiltigt och som inget hade hänt. Till en början tror man att han blivit oförrättad. Dock så visar det sig snart att han är otäckt brutal och blir sexuellt tillfredsställd genom att kränka och binda sina partners vilket Mari får erfara.

det förekommer flera sexscener mellan mannen och Mari som, även om Mari frivilligt går in i relationen, känns som rena våldtäktsscener. Mari binds och kläs av och behandlas fruktansvärt men beskrivs känna njutning i smärtan hon upplever men för mig som läsare blir det alltför våldsamt och förnedrande för att kunna uppskatta boken som helhet. Det finns till exempel vissa partier där Mari agerar med sin mamma och hennes väninna som är läsvärda och som turligt nog trubbar av våldsscenerna emellanåt.

Av den, om än begränsade, erfarenhet jag har av japanska författare misstänker jag att råa sexbeskrivningar är något av ett gemensamt drag. Man kan fråga sig om det är så de får utlopp för sina mörka sexuella fantasier?

Hjälp mig välja böcker!

I väntan på lite mer tid och energi till att skriva en recension på Sophie Hannas Lilla Hjärtat och uppföljande reflektioner på Murakamis 1Q84 juli-september så kommer här en liten vädjan om hjälp.

Jag funderar på vilka två av de fyra böckerna

på bilden nedan jag ska läsa härnäst.

De olika "blurbsen" lyder såhär

E.E. Cummings, 95 Poems

"Remarkable for its vigor, freshness, interest in ordinary individuals, and awareness of the human life cycle, the collection reflects Cumming's observations on nature and his prevailing gratitude for what life offers: 'Time's a strange fellow: more he gives than takes.' "

Glenn Taylor, The Ballad of Trenchmouth Taggart

"Meet Early "Trenchmouth" Taggart, a man born and orphaned in 1903: a one time inventor, snakehandler, cunnilinguist[något väldigt obsent kan nämnas], sniper, woodsman, harmonica man, and newspaperman. His is an epic story, a tall tale in the traditions of Mark Twain, chronicling more than one hundred years of exile and outrunning trouble. It is the love song of an outlaw and, like the best ballads, it etches its mark deep upon the memory."

Yoko Ogawa, The Housekeeper + The Professor

"Each morning, as the Professor and the Housekeeper are reintroduced to one another, a strange, beautiful relationship blossoms between them. The Professor may not remember what he had for breakfast, but his mind is still alive with elegant equations from the past. He devises clever maths riddles - based on her shoe size or her birthday - and the numbers reveal a sheltering and poetic world to both the Housekeeper and her ten-year-old son. With each new equation, the three lost souls forge an affection more mysterious than imaginary numbers, and a bond that runs deeper than memory."

Ovid, Heroides

"in the twenty-one poems of the Heroides, Ovid gave voice to the heroines and heros of epic and myth. These deeply moving literary epistles reveal the happiness and torment of love, as the writers tell of their pain of separation, forgiveness of infidelity or anger at betrayal. The faithful Penelope wonders at the suspiciously long absence of Ulysses, While Dido bitterly reproaches Aeneas for too eagerly leaving her bed to follow his destiny, and Sappho - the only historical figure portrayed here - describes her passion for the cruelly rejecting Phaon. In the poetic letters between Paris and Helen the lovers seem oblivious to the disaster prophesied for them, while in another exchange the youthful Leander asserts his foolhardy eagerness to risk his life to be with his beloved Hero."

Någon som tycker jag ska läsa en framför de andra?

Tillskott i Bokhyllan

I morse gjorde jag slag i saken och beställde Herr Murakamis senaste verk, 1Q84. Tyvärr är det bara bok 1 och 2 som kommit i svensk översättning hittills. Jag brukar föredra att köpa alla delar i en bokserie på en gång när jag väl hittar någon intressant. Mina förväntningar är väldigt höga men inget jag läst av honom hittills har fått mig att förvänta mig något annat än riktigt bra och välskrivna böcker.

Yoko Ogawas The Housekeeper and the Professor fick också hänga med på ett hörn då jag kikat på den ett tag. Det blev den engelska versionen då jag föredrar att läsa i pocketformat. Dels för att pocketböcker känns mer lätthanterliga och dels för att jag har en tendens att somna om jag läser sent på kvällarna. Det gör ju inte lika ont att tappa en pocketbok i ansiktet som det gör en inbunden. =)

Är det någon som har något tips på andra spännande böcker som man bör kolla in?