tisdag 22 mars 2011

Inte i min Smak...

Jag har nu läst ut Smaken av Muriel Barbery och måste tyvärr säga att jag är lite besviken. Jag hade förväntat mig mycket mer från författaren som skrev Igelkottens elegans. Jag tyckte att den boken var helt underbar och hade därför väldigt höga förväntningar på Smaken.


Boken handlar om den världsberömda franska matkritikern Pierre Arthens. I bokens början ligger han på sin dödsbädd men innan han lämnar jordelivet vill han ännu en gång återuppleva en speciell smak som han upplevde någon gång under sin levnad.
Ni som läst Igelkottens elegans kommer att känna igen er. Berättelsen utspelar sig nämligen i samma hus, och Renée dyker kort upp i även denna bok. Pierre är faktiskt den man som dör i början av Igelkottens elegans och vars lägenhet övertas av Kakuro Ozu.
Varje kapitel i boken är en tillbakablick på stunder i Pierres liv, antingen genom hans egna minnen eller genom hans familj och vänner. Till och med hans katt, Rick bidrar med sina synpunkter.


Medan Pierre söker efter minnet av den speciella smaken bjuds vi på bilder av stora måltider han intagit och just beskrivningarna av mat är faktiskt det bästa i den här boken. Det vattnas i munnen på en när man läser boken, och man vill själv uppleva det som beskrivs.
Trots att boken till synes handlar mest om mat så anser jag att den handlar mycket mer om vem Pierre är och hans förhållande till människorna i hans närhet.


Tyvärr är Pierre inte någon särskilt sympatisk huvudkaraktär. Jag gillade honom inte alls och det gjorde det svårt för mig att njuta av boken i sin helhet.
Boken är trots allt läsvärd och för de som gillar mat är det en bra bok att läsa för matbeskrivningarna är underbara.


Originaltitel: Une gourmandise
Översättning: Marianne Öjerskog
Förlag: Sekwa
Utgivningsår: 2010 (2000 Frankrike)
Betyg: 3 av 5

1 kommentar:

  1. Hej!

    Jag gillade inte heller denna bok så mycket. Igelkottens elegans var som du säger bättre. Men Smaken är ju Muriels debut, så ser man till utvecklingen från den till Igelkotten så har vi kanske bara bra saker att hoppas på framöver från Muriel.

    SvaraRadera